Historisk bakgrund

För att alls förstå var Europa befinner sig nu, så måste vi gå tillbaka i tiden till år 1958.

Det var nämligen år 1958 som sex olika länder, däribland Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland beslutade sig för att bilda den Europeiska Ekonomiska Gemenskapen. 

Men, man får gå ytterligare ett år tillbaka för att se hur det hela egentligen började. Det var då som The Treaty of Rome, skrevs under. Där fanns hela idén om att länderna i Europa skulle integreras mer, däribland ekonomiskt, socialt och politiskt. 

Det stora problemet var att man inte engagerade den stora massan, nämligen folket. Allt som gjordes var allmänna och svepande uttalanden om behovet att ena Europa, för att förhindra framtida krig. De som drev på för den här integrationen, var i själva verket en liten elit. 

Många år senare, nämligen år 1992, så togs nästa steg i och med undertecknandet av Maastrichtavtalet. Det blev startskottet för att introducera Europeiska Unionen som ett formellt begrepp. Samtidigt kom man då att föra in det här med EU-medborgarskap och att lägga grunden för det som senare kom att bli den gemensamma valutan, nämligen Euron. 

Men, det var bara tre länder som kom att hålla folkomröstning om Maastrichtavtalet, nämligen Irland, Frankrike och Danmark. I Irland gick det igenom rätt så enkelt, men i Frankrike mötte det på visst motstånd. Svårast var det i Danmark, där det tog hela två omröstningar, för att godkänna Maastrichtavtalet. Först röstade danskarna NEJ och sedan JA i omgång nummer två, men det var bara precis så att det gick igenom. 

I Storbritannien däremot så fick folket inte säga sitt utan det var parlamentet som beslutade. Det kom att bli ganska turbulent i parlamentet i samband med godkännande av Maastrichtavtalet. 

Intresset för EU bland vanligt folk är inte särskilt stort. Tittar vi på statistiken över valdeltagande i samband med val till EU-parlamentet, så har deltagandet kommit att minska rätt så rejält under perioden 1979 – 2014. 2014 så låg valdeltagandet på ungefär 43%. I vissa länder var det bara en tredjedel som deltog i val till EU-parlamentet, medan det i andra länder låg strax under 50%.

1999 så togs nästa steg i den Europeiska Integrationen, nämligen beslutet om att införa Euron som gemensam valuta. Då fick inte folket säga sitt. 

Men, när det hölls en folkomröstning i Sverige år 2003 om att införa Euron så blev det ett massivt nej. När Danmark folkomröstade om Euron år 2000, så blev det också ett tydligt nej till att införa Euron som valuta (Eatwell & Goodwin.2018:97-100).