Hur representativt är det egentligen i västvärlden?

 
I den nya boken “National Populism – The Revolt Against Liberal Democracy”, så diskuterar författarna kring hur representativt styret är.
 
De lyfter bland annat fram att avståndet mellan folket och de som sitter vid makten är som störst när de undersökt hur det ser ut bland arbetarklassen och de mindre välutbildade.
 
Många bland arbetarklassen och de mindre välutbildade påpekar nämligen att de som sitter vid makten ofta har haft en helt annan uppväxt än de själva och levt ett helt annat liv.
 
Det visar sig att de stora skillnaderna handlar om utbildningsbakgrund. Författarna påpekar att det finns en tydlig trend med alltfler college / högskoleutbildade personer i västvärlden, men fortfarande utgör de som inte har någon vidareutbildning efter gymnasiet en stor del av befolkningen.
 
Som exempel visar författarna på att i Regeringen Angela Merkel, i Tyskland, så var det hela 14 stycken som hade åtminstone en mastersexamen. 9 stycken hade en doktorsexamen och 2 var professorer.
 
Går vi över Atlanten till USA, så visade sig redan 2014 att miljontals amerikaner förlorat sin arbetslöshetsersättning efter en längre tid som arbetslösa. Samtidigt, så visade sig att mer än 50% av de som valts in till Kongressen var miljonärer som tillhör den top 1% av landets ekonomiska elit.
 
När Barack Obama blev omvald så var det hela 93% av de invalda i representanthuset som hade minst en bachelors examen och för de som valts in i senaten var siffran 99%.
 
Detta kan jämföra med hur det ser ut bland genomsnittsbefolkningen, där bara 32% har en bachelors examen (Eatwell & Goodwin.2018:106-108).